Saknad...

Min egen älskade Anders! ❤️

I vardagen är saknaden så stor, och outsäglig! Hela tiden poppar det upp saker som jag skulle vilja berätta för dig, min älskling. Och alla praktiska saker som du alltid skött, utan att göra det till en stor sak. Men, på samma sätt gjorde jag allt jag kunde för dig. Vara tillsammans, ta en fika ute i vårsolen. Se på en film, du och jag i soffan med händerna sammanflätade. Laga god mat, njuta av att du alltid tyckte om det som serverades. Åka på en bilutflykt, på okända vägar. Ha en kaffekorg packad, stanna till vid en sjö och bara vara. Jag pratar med dig, får inga svar, men känner att du ändå är hos mig. Vill känna pirret igen, när du kommer mig till mötes. Se in i dina blåa ögon, och omslutas i din stora famn! 💔