Smärta

"Dagar, och nätter, då kroppen värker som om den brann.

Vankar fram och tillbaka, och önskar att smärtan försvann.

Så många tankar som hinner virvla runt i min hjärna.

Vänder blicken mot skyn, och ber till en blinkande stjärna.

Brusande tabletter i ett halvfullt glas med vatten.

Värmande salva, en plats bokad i soffan hela natten.

När allt hopp om lindring nästan är väck från mitt minne.

Känner jag lite bättring, och hoppet tänds i mitt sinne.

Kan det vara över för denna gången?

Hatar känslan som håller mig fången... "

#MeggieMay#

Skolflickans studier

Idag hade vi den sista lektionen på den här terminen. Lite avslappnad stämning och gemensamt fika. Sen blev det också tid för ett kort betygssamtal. Tro det eller ej, det har gått över förväntan i båda ämnena! 

Nu har jag bara en uppgift kvar att göra i psykiatrin, hoppas verkligen att det går bra. Ska ägna morgondagen åt att slutföra och skicka in den.

Har funderat mycket på om det hade varit läge att ta upp studerandet tidigare i livet? Varför körde jag bara på i gamla hjulspår? Var jag rädd att inte klara av det? Rädd att misslyckas? Trodde jag att alla andra var mycket intelligentare? Nåväl, ingen ide' att grubbla över det. 

Försöker att leva här och nu och piffa upp tillvaron med en liten guldkant då och då... 

Teknikens under

Sitter och jobbar med en skoluppgift på eftermiddagen. Får för mig att jag ska ta och skriva ut det som är  färdigt. Tar ur strömkabeln och poff så slocknar hela datorn ner! Litet lätt panikanfall utbryter, hade jag sparat allt!? Får göra en omstart och som tur är så finns allt kvar.

Tar oss en åktur hem till mamma, fixar med lite post och räkningar. Stryker, och sätter upp, julgardiner  åt henne. Blir riktigt fint, syskonbarnen har redan varit där och julpyntat också. 

Äter lite mat när vi kommer hem och ska sen titta på TV en stund. Men den har förvandlat sig till en radioapparat, bara ljud och ingen bild. Gör ett antal omstarter, men inget hjälper.

Nåväl, då tar jag väl och gör färdigt skoluppgiften. Men icke sa Nicke, vi har naturligtvis ingen internetuppkoppling heller. Ett stort fel hos Telia saboterar hela min planering.

Då tar jag och startar både disk- och tvättmaskinen, vill ha det klart innan sänggåendet. Efter en stund tystnar diskmaskinen och en lampa blinkar. Inte konstigt, för nu har vi inget vatten heller! 

Vad är det som händer egentligen? Är det ett tecken från ovan att vi inte ska förlita oss för mycket på teknikens under? Tar och kryper till sängs och försöker sova. Morgondagen kan inte bli värre än så här...

Viloläge...

Är ledig på schemat från jobbet, men jag måste kämpa på med skolarbetet. Så riktigt ledig känner jag mig inte ändå. Men i helgen som nyss var unnade jag mig några dagars semester. Packade en kappsäck och for iväg till underbara västkusten. Tillsammans med ett trofast tjejgäng, från Posten, som hängt ihop i över trettio år. Mycket prat och skratt, goda maträtter och ett och annat glas vin gjorde att helgen bara svischade förbi! 

Idag var det meningen att jag bara skulle plugga. Blev dock uppringd av en kär vän som var kaffesugen. Svängde ihop en saffranskaka, fikade och pratade bort några timmar. Mycket trevligt och uppiggande! Sen blev det full fart vid datorn och en uppgift kunde lämnas in. Såg då till min stora glädje att två tidigare uppgifter blivit rättade och fått bra betyg. 

Så den här dagen blev också riktigt bra. Skulle bara önska att jag var mer kvällstrött, så att jag kunde lägga mig lite tidigare. Men nu börjar det äntligen klippa i ögonlocken, så nu gör jag ett försök att krama kudden...

Vintertankar

Under den rynkiga huden finns den unga flickans lena kind.

Vänd upp ansiktet mot en solglimt och en smekande vind.

Två grumliga ögon som kan glittra av glädje och bus.

Tänd en värmande brasa och njut av värme och ljus.

En värkande lekamen som kroknat under årens lopp.

Gläds åt all styrka som ändå finns i en gammal kropp.

#MeggieMay#

Student eller pensionär?

Föga anade jag för fyrtio år sedan att jag återigen skulle sitta vid skolbänken! Hade ett långt yrkesliv, där jag utövade många olika yrkesroller. Sedan några års arbetslöshet som verkligen fick mig att inse att jobbet inte är allt här i livet. Nytt mod, ny arbetsinriktning. Denna gång inom äldrevården. Jag som alltid  sagt att jag absolut inte kunde tänka mig att jobba inom vården! Trivdes som fisken i vattnet från första stund. Visst är det slitigt och underbetalt, men jag känner glädje varje dag. För att möta arbetsgivarens krav, till en fast anställning, tog jag mod till mig och sökte till vård- och omsorgslinjen. Nu är andra terminen snart slut och studierna rullar på. Visserligen är studietekniken helt annorlunda i dagsläget, men det är bara att försöka hänga med. Får bara hoppas att jag orkar med att både arbeta och plugga. Eller om det rasslar in en fet lottovinst på kontot, då kan jag luta mig makligt bakåt i solstolen i några år... 😎

Mörker och ljus

Helgen har bjudit på lite sol, äntligen! Jag som är van att resa iväg till sol och värme på hösten måste ju säga att det är livet på en pinne. Detta mörker som nu lägger sig som ett tungt ok över axlarna är inget för mig! En ljusglimt är iallafall att vår renovering, som har pågått i några månader, nu äntligen är klar. Käre maken har gjort ett enormt jobb. Min egen roll har varit att planera och köpa in material. Den senaste tiden att piffa med diverse lyktor, kuddar och filtar. Kul att se att det blir som vi har tänkt oss, känns mysigt och hemtrevligt.

Kämpar  på med skolarbetet, även om det är tufft att koncentrera sig på uppgifterna. Än så länge har det gått bra med det jag lämnat in via lärportalen.

Trivs så himla bra med jobbet, och gläds varje dag åt att få träffa både våra gamlingar och kollegorna!

Drömmer nu om att få en fast anställning, och det känns inte längre som att det är oöverkomligt.

Några fester är i antågande, och vart ska sleven vara om inte i grytan...?

Om bara det gick att supersnabbanta bort de många överflödiga kilona så skulle den lilla svarta sitta som en smäck. Tänka sig om det dessutom gick att klämma ner fötterna i ett par snygga högklackade. Då skulle jag festa hela natten, sjunga och dansa... 💃

Tankeverksamhet

Hela sommaren har rusat iväg i väldigt hög fart. Jag har jobbat mycket, trivs som fisken i vattnet! Att ha ett jobb med bra arbetskamrater och meningsfullhet är så himla viktigt. Iallafall för mig, jag engagerar mig nog för mycket ibland. Känna att man tillhör en grupp som jobbar mot samma mål, även om resurserna ibland är knappa. Glädje, sorg, värkande fötter är några delar av dagen. 

Men vi har också hunnit med att njuta av några lediga dagar och helger. Åkt till husvagnen, grillat, några glas rött och underbara bad i sjön. Besök av glada, kvittrande, barnbarn ger så mycket glädje och fina minnen. Lagrar dem i ett hjärterum...

 Hann med en minisemester i goa Göteborg också. Bekvämt att åka tåg och sen bo på hotell ovanpå Centralstationen. Att vädret var toppen gav en extra guldkant åt tillvaron. 

Nu börjar hösten lägga sig som en blöt och mörk hinna över både dag och natt. Känns inte så bra, jag vill ha ljus och värme! Tänder ljus, och snart sprakar en brasa i kaminen, det blir mysigt ändå.

Snart rullar skolan igång igen, det kommer att bli en tuff höst. Funderar ibland vad jag gett mig in på, men stretar väl på med pluggandet. Vårterminens studier har gått bra, jag är jättenöjd med mina betyg.

Längtar efter att resa iväg någonstans under hösten, behöver ladda batterierna för att stå ut med den mörka hösten och vintern...

Midsommarnattsdröm

Midsommartid, med långa ljusa nätter och dagar. Ängsblommor, som lockar med vackra färger i våra hagar. Potatis och sill, lax och en knippa dill. Kanske en liten nubbe  därtill? Stoj och skratt, barn som leker tafatt. En ensam kvinna, bakom gardinen som fladdrar i vinden. Vänner som ej längre finns i livet, smeker henne lätt på kinden... <3

Utmattad...

En dag som idag kan lika gärna läggas i malpåse på en gång! Efter en jobbig natt blev jag tvungen att sjukanmäla mig. Som tur är kan vi ringa till nattpersonalen som fixar fram någon annan villig vikarie. Försökte sova en stund, men det var lönlöst. Ringde till vårdcentralen några minuter över sju, deras första lediga telefontid var 13.25. Det var bara att bita ihop och härda ut under dagen. När jag väl fick komma dit var kl 14.30. Ett besök på lab gick smidigt, men sen fick jag dessvärre vänta i två timmar, innan medicinen fanns att hämta. Helt otroligt långsamt... Nu är det bara att hoppas på att dunderkuren sätter fru S i toppform igen!

Den lilla farmarhustrun...

Efter en trevlig, och intensiv, dagtur på jobbet var det skönt att komma hem och dusa en stund i soffan. När energin började återvända gick jag ut i trädgården. Spännande att se om det börjar komma upp något i landen. Tack vare att det har regnat fick jag syn på lite potatisblast! Rabarberna växer villigt, både i pallkragen och komposten. Skar ner ett rejält knippe och gjorde en god smulpaj, med mandelmassa och havregryn. Smakade finfint, med en klick grädde, till kaffet. Gjorde en översyn i växthuset också, men väntar med vattningen till kvällen. Drömmer om att vi ska hitta ett torpställe med uthus, fruktträd och en bit mark. Då skulle vi kunna odla lite mera, och skaffa några höns. Som vaktkonstapel anställer vi en svart, och vit, kattherre. Nåväl, vi får väl se om det dyker upp något "lilla huset på prärien" till oss...

Arbetshäst

Känner mig nöjd och lycklig. Blev nämligen inringd och ska jobba tre dagar nu. Visserligen sinkar det skolarbetet, men jag får ta alla andra timmar i anspråk till det. Känner att jag mycket hellre skulle arbeta. Inte så att ämnena är ointressanta, men det känns lite meningslöst. Men det är bara att bita ihop och kämpa på. Väl hemma efter jobbet hade käre maken kokat te' och gjort varma mackor. Mycket uppskattat! Sätter mig framför datorn nu, och gör klart en uppgift som ska skickas in. Klapp, klapp på axeln till mig själv!

Husvagnsnjutare

Vi har spenderat helgen i husvagnen. Den står på säsongsplats, i Storfors av alla ställen! Lugnt och skönt, med bara några få campinggäster. Grillat, lagat god mat och även smakat på några glas vin. Det känns nästan som när jag var liten, och pysslade och möblerade om i dockskåpet! Nu är vi hemma igen, skönt att ta itu med lite sysslor hemmavid också. Hörde nyss att käre maken startade upp ögonstenen och provkörde den. Snart kommer det att bli dags för en riktig premiärtur. Vi får sikta  på en varm och härlig sommarkväll, och åka nercabbat förstås...

En röst i natten

Den här dagen har varit intensiv. Vi har fått lära oss HLR,  hjärt-lung-räddning. Att en såpass enkel insats kan rädda en människas liv väcker tankar. Att ingripa i en svår situation får mig att tänka på hur jag är som person. Är jag den som tar ett kliv framåt och axlar en ledarroll? Eller står jag i bakgrunden, och gör det som jag blir tillsagd? Vet att jag har förändrats under årens lopp. Vill jag vara den som tar kommandot, leder och fördelar dagens arbete. Eller bara flyta med strömmen och utföra det som  krävs för stunden. Vill naturligtvis göra mitt bästa varje dag, men behöver kanske inte sikta längre än så? Som min kloka dotter sa till mig, när jag erbjöd mig att arbeta under en storhelg. "Vem tror du tackar dig för det?" Jag har ju, med ålder och stigande visdom, lärt mig att ingen är oumbärlig.  Varken i det privata, eller i yrkeslivet...

Blue monday

 

Tankar i den mörka natten...

Varför är det så svårt att koncentrera sig på det som oundvikligen måste göras? Jag vet att jag måste plugga mera, skicka in färdiga arbetsuppgifter, förbereda nästa ämne. Men den riktiga motivationen och lusten vill inte infinna sig. Ändå är jag en person som jobbar bäst under tidspress. Det kanske är den sporren som måste till? Kan också, delvis, bero på att jag inte finner det nog meningsfullt att plugga. Ute i elfte timmen med tanke på min ålder. Det här skulle jag naturligtvis ha gjort för femton år sedan! Då jag fortfarande var ambitiös, karriärsugen och någorlunda skarp i skallen...

Om jag klarar studierna så står jag fortfarande och stampar på samma ställe, det vill säga som vikarie. Att bli fast anställd trodde jag väl aldrig skulle bli ett problem. När jag steg innanför Postens dörrar, 1976, hade jag erbjudande om jobb på två andra säkra ställen. Bofors och 

Konsum erbjöd jobb, valde jag rätt eller fel?

Den nya istiden

En isande kyla har tagit landet i besittning. På almanackan står det 7 maj, men det känns som oktober.  Ska snart tända i kaminen, inväntar bara en vedleverans. Tyvärr räcker inte kroppsorken längre till att varken klyva, eller bära, ved. En gryta med gulaschsoppa puttrar förföriskt på spishällen. Ska bli gott att äta, tillsammans med gott bröd och en liten bit brieost. En stund i soffan får bli kvällens nöje. Mina krav om festligheter på "lillördag" är mycket blygsamma. Möjligen om den lilla skvätten i rödvinsdunken ska hällas upp. I rent medicinskt, och kroppsvärmande syfte...

Tisdagstristess

Denna förlamande trötthet, som håller min hjärna i sitt grepp. När jag jobbar är det full rulle hela tiden. Men här hemma växer högarna, utan att jag får ork att ta itu med dem? Har iallafall sorterat olika tidningar, ska sätta ut annons på dem. Tror att det bästa är att göra en lista över alla surdegar som jäser. Sen beta av en efter en, kasta, sälja och spara. Ska skicka ett par inlämningsuppgifter under förmiddagen. Senare på em ska Postflickorna träffas för några timmars fikande och tjattrande. Det ser jag verkligen fram emot! Slår igång kaffehurran här hemma nu, kanske lider av koffeinbrist ?!

Kvällen glider sakta in i natten. Skönt att sitta i det tysta huset, och låta tankar komma och gå. Käre maken sover sedan flera timmar. Vi har lite olika dygnsrytm. Jag är en riktig nattuggla som inte kräver så många timmars sömn. Han är däremot morgonpigg, efter minst åtta timmars lugn sömn. Det händer mycket runt omkring oss hela tiden. Känns som att vi borde ha en nödbroms att dra i. Längtar till den kommande helgen! Då ska vi tillbringa två nätter i husvagnen. Bara ta det lugnt, vara ute och promenera, äta och dricka gott. Kommer nästan att kännas som att vi skaffat en ny "sommarstuga".  Måste också försöka att plugga en del, får passa på under de sena kvällstimmarna. Vi har inte ens en månad kvar av första skolterminen. Även där har tiden bara rusat iväg. En annan sak att se fram emot är vår resa till en ny grekisk ö, Thassos. Ska bli spännande att se om den kan slå vårt kära Kreta?  Sen väntar sommarjobb i minst tio veckor, ska bli jätteroligt!