Ålderdom

Vad är det jag väntar på, 

att tiden bara ska gå?

Dagarna rinner förbi,

som en grå långsam klump.

Jag saknar mitt gamla liv,

smattret av snabba fötter,

hasande steg i tofflor,

skratt i korridorerna,

en fårad gammal kind,

en skrynklig hand i min.

Empati, glädje och sorg,

lyssna, förstå och stötta.

Ett yrke, som låg mig så

varmt om hjärtat.

Något finns väl ändå kvar,

som jag kan duga till...

#MeggieMay